Amanda Gustafsson | Freelancer Save The Baltic Sea

Save The Baltic Sea

ANNONS ANNONS Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet I SAMARBETE MED MARS 2018 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU EXPERTPANEL. Om hur vi kan tackla Sveriges miljöproblem. LIVSVIKTIGT. Utan en yngre generation dör Östersjön. s04 NATUR. Våtmarkerna är oersättliga för vår miljö. s10 Rädda Östersjön Initiativtagare Niklas Zennström och vd Barbara Jackson är engagerade i Östersjönarbetet genom organisationen Race For The Baltic. Östersjöcentrum PÅ VÄG FÖR ÖSTERSJÖN - ETT HAV AV MÖJLIGHETER SEAROOM INSPIRES CHANGE Searoom och Briggen Tre Kronor inspirerar allmänhet och beslutsfattare till snabbare implementering av åtgärder genom kunskap, interaktion och möten. Välkommen att boka ett besök av oss! www.searoom.org 2 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET HÄR FINNS MEDIAPLANET I DETTA NUMMER Miljö och tillväxt Hållbara innovationer kan rädda Östersjön, både gällande miljö och tillväxt. Läs mer om Race For The Baltics arbete för ett friskt Östersjön. s08-09 Skit inte i Östersjön - tillsynen av enskilda avlopp behöver stärkas och högre krav behöver ställas! s06 FOTO: MOSTPHOTOS Östersjön, en framgångssaga? I många årtionden har vi fått höra om alla de utmaningar som vårt innanhav står inför – överﬁske, miljögifter, övergödning och bottendöd, för att nämna några. L armrapporter från forskare och miljöorganisationer har duggat tätt men så sakteliga har politiker och myndigheter tagit sig an problemen. Glädjande nog kan vi se att åtgärder ger resultat, Östersjön blir sakta bättre. Förändring tar tid Långsiktigt arbete inom jordbruket och att ﬂera länder gjort stora investeringar i moderna reningsverk har bidragit till att övergödningen från land minskar. Mängden miljögifter minskar också sedan vi steg för steg förbjudit ämnen som visat sig vara skadliga för både människa och hav. Men förändring tar tid, väldigt lång tid. Mängden fosfor som ﬁnns lagrad i Östersjöns sediment och som frigörs när bottnarna blir syrefria uppgår till ﬂera hundra tusen ton. Många av de miljögifter som vi tidigare släppt ut fortsätter att omsättas av djuren i havet under årtionden och den stora torsken, som är Östersjöns viktigaste rovﬁsk och fyller en viktig funktion för ekoFölj oss på att de större och mer snabbväxande ﬁskarna fångas, medan beståndet av småvuxen torsk blir allt större. Något som ytterligare förstärker den svaga tillväxten hos torsken är att småtorskarna konkurrerar om samma föda vilket leder till födobrist och i förlängningen svält. systemet, håller på att försvinna. Det senare sker framför ögonen på några av världens mest progressiva miljönationer! Historiskt har vi kunnat ﬁska ungefär 200,000 ton torsk varje år i Östersjön. Idag kan yrkesﬁsket knappt fånga 20 000 ton. Forskarna ser ﬂera orsaker till att beståndet av torsk i Östersjön sjunkit så snabbt. En förklaring är ett kraftigt ökande sälbestånd som också sprider en parasit som skadar torsken, å andra sidan började tillväxtminskningen innan sälbeståndet växte sig stort. Begränsad näring Det moderna bottentrålfisket Andra faktorer är syrebrist i torskens lekområden och för små saltvatteninﬂöden från västerhavet, vilket kan vara en viktig delförklaring till varför torsken är försvunnen i två av tre lekområden i Östersjön. Men ingen enskild faktor har påverkat torsken så mycket som det moderna bottentrålﬁsket. Det har på några decennier förvandlat torsken från storväxt matﬁsk till en småväxt dvärg. Detta ”tusenbrödrabestånd” har utvecklats genom facebook.com/Mediaplanet.AB.Sverige Conrad Stralka Verksamhetschef, BalticSea2020 FOTO: FREDRIK WULFF, BALTICSEA2020 Vi på BalticSea2020 vill rädda Östersjötorsken. Vi tror att ett förbud mot bottentrålning är ett viktigt första steg. Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har uppdraget att fastställa kriterier för god havsmiljö. I princip samtliga kriterier är baserade på biologiska bedömningar, utom det kommersiella ﬁsket där god havsmiljö också ska ta hänsyn till ekonomiska och sociala kriterier i enlighet med den gemensamma ﬁskepolitiken. (HaV rapport 2017:32) Det svenska torskﬁsket i Östersjön bedrivs av bottentrålare från hela Sverige. Totalt har 40 båtar licens, men sannolikt är det färre än hälften som ﬁskar i någon större omfattning. Fiskenäringen är alltså mycket begränsad till både sysselsättning och ekonomiskt värde. Samtidigt stöds den av stora subventioner som i sin tur kräver en omfattande byråkrati. @MediaplanetSE @MediaplanetWorld Politikens stora fokus på ﬁskenäringen, höga förvaltningskostnader och direkta subventioner ska alltså ställas mot miljökonsekvenserna av ett torskbestånd i Östersjön på väg mot kollaps. Genererar stora värden Det ska också ställas mot andra sätt att utnyttja de marina resurserna. SCB uppskattar att cirka 1,4 miljoner svenskar årligen ägnar sig åt fritidsﬁske vilket direkt och indirekt genererar värden på ﬂera miljarder kronor (SCB JO 57 SM 1801). Vi på BalticSea2020 vill rädda Östersjötorsken. Vi tror att ett förbud mot bottentrålning är ett viktigt första steg som skulle få stor betydelse för torskens möjlighet till snabb återhämtning och tillväxt. Det är också ett beslut som våra politiker kan ta. Och vem vet, kanske kommer du och jag om några år kunna ro ut och fånga en stor torsk någonstans utmed vår östra kust! Q Det är en kolumnist som har skrivit denna text. Åsikterna som framförs vidhålls av denne. Mediaplanet står politiskt oberoende. Återvinn gärna tidningen Projektledare: Amanda Gustafsson- Verkställande direktör: Anna Rumin Redaktionschef: Cornelia John Affärsutvecklare: Julia Arheden Designer: Daniel Di Meo Distribution: Svenska Dagbladet, mars 2018 Tryckeri: V-Tab Repro: Mediaplanet Mediaplanet kontaktinformation: Tel:- E-post:-Omslagsfoto: Alexandra Ekström Madrid Dan Arvidsson, miljöutredare i Botkyrka Kommun och Myrna Persson (mp), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun. FLERA PROJEKT HAR FÖRBÄTTRAT VATTENKVALITETEN Botkyrka kommun jobbar med vattenfrågan på många sätt. Idag överlever till exempel havsöringsynglen i Kagghamraån vilket de inte gjorde runt millenieskiftet. hoppas såklart på att vattnet fortsätter att förbättras framöver, men det tar lång tid, säger Dan Arvidsson som är miljöutredare på Botkyrka Kommun. dragen. Det minskar fosforutsläppen och ger samtidigt bättre skördar för bönderna. Win-win helt enkelt, förklarar Dan Arvidsson. För att öka andelen rovfisk i Östersjön, har de tillsammans med Sportfiskarna och markägarna, byggt så kallade gäddfabriker i Snäckvikens dalgång och håller vandringsvägar i vattendragen fria för havsöring. Kommunen satsar på att minska utsläpp från enskilda avlopp och förbättra rening av dagvatten. – Ett hav i balans ger oss mat, jobb och utrymme för rekreation, säger Myrna Persson (mp), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden i Botkyrka kommun. Kommunens nya vattenprogram ska skapa samsyn och samordna kommunens arbete med vatten och se till målen i vattendirektivet följs. Kommunen har i samarbete med jordbrukare och markägare, strukturkalkat lerhaltiga odlingsmarker. – Det finns ett generellt problem med övergödning i Stockholmsområdet och vattnet känner inga kommungränser. Vi behöver samarbeta och riktade bidrag från staten och Våtmarksfonden, möjliggör en extra satsning, säger han. – Förbättrar vi vattenkvaliteten i vår kommun förbättrar vi i förlängningen Östersjön. Vi har sett goda resultat och vi – På så sätt hindras näringsämnen från att rinna ut vatten- Forskning från land till hav för minskad övergödning UPPROP TILL LANDETS SPORTFISKARE! Nu kan du spara pengar åt dig själv och samtidigt hjälpa Östersjölaxen! Stiftelsen för Östersjölaxen ingår i Swedbanks Humanfond. Humanfonden är en traditionell aktiefond som utifrån hållbarhetskriterier med stor bredd placerar i svenska företag. När du placerar i fonden går två procent årligen till laxen istället för till förvaltaren i form av förvaltningsavgifter. Gå in på ditt närmsta Swedbankkontor så hjälper de dig att komma igång med ett sparande i Humanfonden för laxen. Om du redan är kund hos Swedbank kan du logga in på banken och ordna allt på nätet. Foto: Pär Aronsson Länk: https://www.swedbank.se/ privat/spara-och-placera/fonder/hallbara-fonder/humanfond/index.htm )DNWD+XPDQIRQGHQb * Är en hållbarhetsfond som placerar i svenska aktier. * Du betalar ingen fondavgift. * Två procent går till välgörande ändamål. Du väljer själv vilken organisation du vill stödja, vi hoppas att du väljer Stiftelsen för Östersjölaxen. Att bo och leva vid Östersjön innebär både ett beroende av och påverkan på KDYHWGlUMRUGEUXNHWRFKÀVNHWKDUVWRU betydelse för övergödningsproblemen. Vid SLU forskar vi för att göra människans brukande av naturresurserna mer uthålligt. Forskningen för minskad övergödning handlar om åtgärder hela vägen från land och ut i havet. SLU utför även nationell miljöövervakning av mark, sötvatten och hav för uppföljning av åtgärders effekter och för kalibrering av beräkningsmodeller som används i internationella överenskommelser runt Östersjön. Läs mer om Stiftelsen för Östersjölaxen och vad vi gör på: www.balticsalmonfund.org/ Jordbruksåtgärder kräver kunniga jordbrukare Forskningen ger avtryck i hela åtgärdskedjan, från myndigheters styrmedel till rådgivning på gårdar. Studier av jordbrukslandskapets vatten visar att det tar tid innan effekter kan avläsas, men i 10-20-åriga mätserier ses nu sjunkande halter av kväve och fosfor. För att ytterligare minska näringsläckaget från åkermark krävs noggrann anpassning av åtgärder efter landskapets och fältens variationer. Nu utvecklas praktiskt användbara metoder för att kartlägga problemen och för effektiv åtgärdsplanering, i samverkan mellan forskning, myndigheter, rådgivare och lantbrukare. Ekosystembaserad ﬁskeriförvaltning tar hänsyn till arters samspel Fiskeriforskningen har visat hur en minskQLQJ DY WRUVN RFK DQQDQ URYÀVN NDQ OHGD till effekter på många nivåer i ekosystemet, bland annat till ökad algtillväxt. Kunskapen kring samspelet mellan torsken och GHVVE\WHVÀVNDUKDUEOLYLWHWWYLNWLJWXQGHUlag i den internationella rådgivningen inI|UnUOLJNYRWVlWWQLQJI|UÀVNHHIWHUWRUVN strömming och skarpsill och i arbetet med Q\ÀVNHULSROLF\LQRP(8 +HOHQD$URQVVRQ%DUEUR8OpQ Lars Bergström Institutionen för Mark och miljö Jens Fölster Institutionen för Vatten och miljö Jens Olsson, Anna Gårdmark Institutionen för Akvatiska resurser Sveriges lantbruksuniversitet Foto: Staffan Widstrand www.slu.se Ut och njut i ett naturligt Östersjön Spana på säl, paddla kajak i Bottenviken eller Roslagen, njut av Stora Karlsö, ﬁska lax i Mörrum, segla med skonaren Vega, sportﬁska på Gotland, skåda fågel på Öland, vandra på Höga Kusten, besök en nationalpark eller två och mycket mer. Upptäck och njut av Östersjöns natur med kvalitetsmärkt ekoturism från Naturens Bästa. www.naturensbasta.se facebook.com/sverigesekokommuner | sekom.se 4 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET Hur ska vi rädda Österjsön? FOTO: PRIVAT Markus Hoffman Expert vatten och växtnäring på LRF Minskad övergödning är en del i vårt arbete med en miljö- och klimatsmart matproduktion. Vi arbetar fortsatt med den enskilda lantbrukarens kunskap i fokus med både high-tech och low-tech. Trenden är tydlig mot ökad digitalisering och precision där allt ﬂer odlare använder bilder från satelliter för att styra mineralkvävegödslingen inom fältet för att exakt tillgodose grödans behov. 1 Karolina Skog, Miljöminister FOTO: KRISTIAN POHL, REGERINGSKANSLIET I en rapport som presenterades i början av året kunde vi läsa om hur klimatförändringarna kan komma att påverka Östersjön. Blåmussla, tång, ålgräs och torsk är några arter som kan komma att påverkas drastiskt fram till nästa sekelskifte. Att komma tillrätta med utsläppen av växthusgaser är alltså avgörande för Östersjön. När temperaturen stiger blir det också allt viktigare att minska annan påverkan på Östersjön, allt för att vårt hav ska bli så motståndskraftigt som möjligt. Övergödning, miljögifter och överﬁske måste bort. Och vi är många som måste kavla upp ärmarna. Om vi agerar snabbt och kraftfullt på lokal, regional och nationella nivå – inom näringsliv, organisationer och myndigheter – så kan vi återställa Östersjön till det levande hav vi alla älskar. Livet i haven är beroende av vad vi gör uppströms och på land. Att anlägga och restaurera våtmarker och rena läkemedelsrester från avloppsvatten är viktiga havsåtgärder som regeringen nu också satsar på. Jag är stolt över att regeringens stora satsning Rent hav nu rullat igång. En viktig del handlar om att minska mängden plast i våra hav. Med pengarna ska vi också sanera miljöfarliga vrak, ﬁnansiera nya projekt mot övergödning och stärka skyddet av marina områden. Om vi agerar snabbt och kraftfullt på lokal, regional och nationella nivå – inom näringsliv, organisationer och myndigheter – så kan vi återställa Östersjön till det levande hav vi alla älskar. Samtidigt ska vi komma ihåg att livet i haven är beroende av vad vi gör uppströms och på land. Att anlägga och restaurera våtmarker och rena läkemedelsrester från avloppsvatten är viktiga havsåtgärder som regeringen nu också satsar på. Jag ser fram emot att fortsätta detta arbete – tillsammans med alla er andra som brinner för Östersjön. Läs ﬂer intressanta artiklar på hållbartsamhälle.nu FOTO: UNSPLASH Trenden är tydlig mot ökad digitalisering och precision där allt ﬂer odlare använder bilder från satelliter. Och vi välkomnar regeringens nya medel för våtmarker. Hittills har cirka 3 000 våtmarker anlagts i odlingslandskapet och det har bland annat lett till att fåglar och grodor kunnat ﬂyttas till lägre hotkategorier. Men många lantbrukare och våtmarksbyggare hör också av sig om att administrationen är så betungande att den hindrar ﬁna våtmarker från att skapas. Mycket av det vi gör är inom samarbetsprojektet Greppa Näringen där vi tillsammans med myndigheter och rådgivare gjort 60 000 gårdsbesök för att göra handlingsplaner för konkreta övergödnings- och klimat-åtgärder på gården. Inte minst har rådgivningen ”Klimatkollen” blivit uppskattad. Få andra mänskliga verksamheter än odling för livsmedel är så beroende av naturen för att fungera. Mat är vår viktigaste ekosystemtjänst. Det återspeglas i lantbrukarnas inställning till att delta i hållbarhetsarbetet där många drivs av att lämna över mark och gård i bra skick till nästa generation. 2 Med Sveriges nya livsmedelsstrategi ska matproduktionen öka samtidigt som miljöpåverkan ska minska. En del framhåller också att ett viktigt skäl för att arbeta med hållbarhet är att bibehålla konsumenternas höga förtroende för svensk mat och svenska lantbrukare medan en del tycker att proaktivitet och eget ansvar är bättre än att tvingas göra miljöåtgärder via lagstiftning. Och med Sveriges nya livsmedelsstrategi ska matproduktionen öka samtidigt som miljöpåverkan ska minska vilket kommer ställa än större krav på att använda mark och gröda med så små insatser som möjligt. Miljöarbetet i vardagen i lantbruket sker genom många kanaler alltifrån traditionella kvällsstudiecirklar och hembesök till kampanjer på sociala medier,lagstiftning, EUs landsbygdsprogram och marknadscertiﬁeringar. Mycket av miljöarbetet görs också av kooperativa företag som Arla och Lantmännen. Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET 1 Övergödning leder till algblomning. Regeringen satsar nu på att nya åtgärdsprogram ska komma igång för att minska övergödningen. Vilka projekt har ni på gång och vad vill ni satsa mer på framöver? 2 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 5 Hur arbetar ni för att implementera ett hållbarhetstänk i er organisationskultur? FOTO: LARS FREDRIKSSON FOTO: ROB WATKINS FOTO: PRIVAT Katarina Hogfeldt Forsberg Hållbarhetschef på Mälarenergi AB Anders Sims Kommunikationsdirektör med ansvar för hållbarhet Joakim Engström Initiativtagare, Searoom Mälarenergi ansvarar för avloppsreningen i Västerås kommun med totalt 3 avloppsreningsverk, samtliga med utsläpp till Mälaren. Vårt största verk är Kungsängsverket i Västerås stad. Vi arbetar löpande för att minska bräddning av orenat dag- och spillvatten och bidrar därmed till minskad övergödning. Till exempel arbetar vi för att minska mängden tillskottsvatten och antalet bräddpunkter genom att separera ledningar och bygga separata dagvattenledningar. Vi bygger också dagvattendammar för att fördröja och minska utﬂödet av näringsämnen och föroreningar till Mälaren. Just nu pågår ett större bygge där den färdiga dammen kommer att ta hand om dagvattenﬂöden från de östra stadsdelarna. 1 Vi arbetar löpande för att minska bräddning av orenat dag- och spillvatten och bidrar därmed till minskad övergödning. Mälarenergi är också en av totalt 35 medverkande parter som ingår i ett större EU-projekt (Life IP Rich waters). Projektet startade den 1 januari 2017 och pågår i 7,5 år. Inom ramen för projektet deltar Mälarenergi bland annat i delprojekt ”Vattenpark”, där vi tillsammans med Västerås stad kommer att projektera och bygga en vattenpark vid Johannisberg i västra Västerås. Vattenparken kommer att fungera som rening för det dagvatten som rinner genom verksamhetsområden i västra delarna av staden. Vattenparken kommer även att fungera som en park- och rekreationsyta. Vi har nyligen byggt om vårt huvudkontor på Åland till ett passivhus vars fasad pryds av 742 solpaneler. Den del av året då panelerna inte täcker energibehovet köper vi in grön el. Avgaser från fordon har inte bara en klimatpåverkan, utan även en övergödande effekt. Så utöver våra kontors energiförbrukning mäter vi de utsläpp som Paf orsakar genom transporter med egna fordon samt arbetsresor. Vi klimatkompenserar för vår påverkan och vidtar årligen åtgärder för att minska utsläppen. Pafs kontor i och omkring Östersjön (Åland, Helsingfors, Stockholm och Tallinn) är samtliga anslutna till Världsnaturfondens program Green Office. Det betyder bland annat att vi gör miljömedvetna val vid inköp av produkter och livsmedel samt arbetar för att minska vårt avfall. 1 Avgaser från fordon har inte bara en klimatpåverkan, utan även en övergödande effekt. Pafs överskott går till olika projekt i det åländska samhället, däribland miljöförbättrande åtgärder som ska minska utsläppen av fosfor och kväve i Östersjön. Därutöver gör vi aktiviteter som är direkt kopplade till våra spel. Tidigare har vi utvecklat ett spel där en del av intäkterna gick till anläggandet av en våtmark som ﬁltrerar bort näringsämnen från åkrar i området. Och nyligen lanserade vi spelet Sällskapsresan i samarbete med Lasse Åberg som skänker en del av överskottet till Stiftelsen Hållbara Hav. Mälarenergi är ett infraserviceföretag vars produkter och tjänster utgör kärnan i ﬂera grundläggande samhällsfunktioner så som produktion och distribution av el, fjärrvärme och dricksvatten samt rening av avloppsvatten. Våra investeringar ska hålla över lång tid vilket gör att hållbarhetsfrågorna blir centrala. Detta syns i våra ägardirektiv och i vår strategiska plan för koncernen som tydligt lyfter miljö- och klimatfrågan men också hållbarhetsaspekter som jämställdhet, mångfald och säker och trygg arbetsmiljö. Vår strategiska plan lägger grunden för vårt strategiska program som i sin tur innehåller ett ﬂertal koncerngemensamma projekt med fokus på några av våra mest prioriterade hållbarhetsaspekter. 2 Våra investeringar ska hålla över lång tid vilket gör att hållbarhetsfrågorna blir centrala. Vi underlättar även för personalen att göra miljömedvetna val i sina privatliv. Exempelvis har vi installerat laddningsstationer för elbilar intill huvudkontoret. Personalen vet att Östersjöns tillstånd är helt avgörande för Pafs och Ålands framtid. Havet måste vara rent och ﬁnt om vi ska kunna behålla vår status som en attraktiv plats att bo och arbeta på. Att få möjligheten att leva nära ett friskt hav kan vara en avgörande faktor när vi rekryterar kompetent personal till Åland. 2 Här är t ex vattenfrågorna och ett rent Mälaren ett sådan prioriterat område. Vi har sedan 2014 gjort en årlig hållbarhetsredovisning vilket är ett led i att synliggöra hållbarhetsfrågorna, inte minst internt i den egna organisationen. Det har också bidragit till att vi idag utbildar alla nyanställda i hållbarhet för att skapa en gemensam plattform att utgå från för de olika verksamheterna. En del av vår hållbarhetsstrategi är att öka kunskapsnivån och delaktigheten hos personalen. I och med Pafs engagemang i Världsnaturfondens program Green Office blir personalen involverad i de åtgärder Paf gör för att minska vår miljöpåverkan. Inom ramen för programmet skickar vi också ut enkäter till personalen i vilken reﬂektion över det egna beteende ingår. Havet måste vara rent och ﬁnt om vi ska kunna behålla vår status som en attraktiv plats att bo och arbeta på. Vårt projekt Searoom är en plattform för kommunikation och interaktion som besöker Östersjöns nio strandstater och ett stort antal kommuner årligen. Kända lösningar på till exempel övergödning och algblomning presenteras i en mobil utställning och vår modell för att påverka går ut på att beskriva problemen på ett begripligt sätt för allmänheten och i den miljön ge besökaren konkreta exempel och tips på förändringar i sitt eget beteende. Kanske ännu viktigare är dock att väcka ett intresse hos allmänhet och ungdomar för vilka åtgärder de lokala politikerna behöver prioritera. För att väva in den aspekten och skapa en direkt dialog ger vi rum åt kommunen att presentera sitt miljöarbete inne i utställningen. 1 Styrkan med att besöka många kommuner ligger i att vi med tiden får en större kunskapsbas av goda lokala initiativ värda att sprida vidare. Briggen Tre Kronor som har seglat för Östersjön i 10 år och besökt ett 20-tal orter årligen med sitt hållbarhetsarbete har inspirerat oss och vi har nu ett samarbete där vi tillsammans kan göra mer. Styrkan med att besöka många kommuner ligger i att vi med tiden får en större kunskapsbas av goda lokala initiativ värda att sprida vidare. Vi är en liten organisation, med i och för sig begränsad påverkan, men vi tror på att det är först när många små organisationer börjar efterleva ett hållbarhetstänk som det ger resultat. Med det sagt har vi ett stort ansvar att leva som vi lär. Transporter, event och utställningar där vi verkar är branscher vi själva känner och måste vara goda förebilder för. Frågan hur just vi arbetar är oundviklig när vi möter våra besökare på stadens torg. 2 Det är viktigt att vi har ett öra mot omvärlden då även ett etablerat hållbarhetstänk och kultur behöver nya injektioner för att fortsätta utvecklas. I Searooms uppdrag ligger att identiﬁera och belysa nytänkande organisationskulturer som bevisligen ger bra resultat. Dessa tänker vi dokumentera och uppmärksamma samt ha med oss i vår fortsatta kommunikation. Spridningen av många goda exempel är en av nycklarna till att få ﬂer att göra mer, det är enkel psykologi, om man tror att många gör på ett visst sätt så är det lättare att ändra sitt eget beteende. Samtidigt är det viktigt att vi har ett öra mot omvärlden då även ett etablerat hållbarhetstänk och kultur behöver nya injektioner för att fortsätta utvecklas. Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet 6 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU MEDIAPLANET DEBATTARTIKEL AV: Mattias Bernström Vd, FANN VA Teknik AB Terje Skaarnes Marknadskoordinator Bra Miljöteknik Sverige AB FOTO: PRIVAT Patrik Ellis Vvd, Affärsutveckling BAGA Water Technology AB FOTO: PRIVAT FOTO: DAVID BLOMÉ Ingen miljöeffekt utan tillsyn av små avl pp Det finns idag cirka 700 000 enskilda avlopp med wc anslutet. Mer än en av fyra uppfyller inte en nästan 50 år gammal lagstiftning, det vill säga att avloppsvattnet måste genomgå en längre gående rening än slamavskiljning. Från allra första början handlade det främst om smittskydd men idag handlar debatten ofta om miljöskydd. Faktum är att smittskyddet är grundläggande och många glömmer ofta bort detta i debatten. När ungefär 200 000 anläggningar inte uppfyller det grundläggande efter 50 år så är något fel, antingen i lagstiftningen eller i tillsynsarbetet. Det är ett känt faktum att tillsynsarbetet inte räcker till då en hållbar åtgärdstakt av beﬁntliga svenska enskilda avlopp, enligt HaV, behöver ligga på 35 000 anläggningar per år, medan endast ungefär 15 000 åtgärdas årligen. Reningsnivåerna i vissa områden kan säkert diskuteras men det är inte där det grundläggande felet ligger, det är tillsynsarbetet hos myndigheten som är den stora bristen. Billiga och enkla lösningar Idag vet de enskilda miljöinspektörerna att åtgärdstaken är långt ifrån hållbar och man kompenserar för detta i de enskilda ärendena genom att ställa höga krav. Tyvärr är detta ogjort arbete som sänker åtgärdstakten än mer genom att varje tillståndsärende tar längre tid att handlägga och effektiviteten går ner ytterligare. Samtidigt vet anläg- gare, fastighetsägare och leverantörer att en anläggning med ett nytt tillstånd inte kommer att kontrolleras de närmsta 47 åren med nuvarande takt. Många vill ha billiga och enkla lösningar vilket inte alltid hänger ihop med de krav som gäller för tillståndet. Kräver tillsyn Driften av många anläggningar kräver tillsyn, påfyllning av ﬂockmedel eller byte av material för att leva upp till kraven i tillståndet och det kostar pengar. Däremot kostar detta inte mer än vad det kostar att vara ansluten till det kommunala verksamhetsområdet. Fastighetsägare ser att grannar fortfarande har gamla anläggningar med undermålig funktion och utan extra kostnader. Man tänker, vad gör det för skillnad att jag tar kostnader för driften när de ﬂesta andra inte behöver. Klara av ställda krav Med en fungerande tillsyn där myndigheten likt sotaren kontrollerar alla anläggningar med ett visst intervall, exempelvis vart femte år, blir det inte särskilt dyrt. Det skulle höja funktionen på nya anläggningar samtidigt som åtgärdstakten skulle höjas väsentligt. Leverantörer skulle få ta ansvar för levererade produkter och tjänster, anläggare skulle stå till svars för dåliga installationer och konsumenttjänstlagen skull få den verkan den är till för som skydd till fastighetsägaren. Miljöinspektörerna skulle inte behöva bry sig i samma grad om vad man ansöker om att få anlägga, utan främst ta hänsyn till vald lokalisering av anläggningen. När tillsyn sedan utförs på en anläggning skall den klara de krav som är inskrivna i tillståndet. En fungerande tillsyn Fastighetsägaren är ansvarig enligt lagboken, men anläggaren som oftast sålt anläggningen har enligt konsumenttjänstlagen ett ansvar för att den valda anläggningen är rätt liksom leverantören av anläggningen. En fungerande tillsyn skulle resultera i att fabrikat som inte klarar kraven skulle försvinna från marknaden, anläggare som gör undermåliga installationer skulle väljas bort eller tvingas göra bättre jobb och anläggningar i drift skulle göra skillnad för både miljö och smittskydd. Q Vi vill att myndigheten tar sitt ansvar! Leverantörer av enskilda avlopp 10 års garanti - SVERI GE O BURK Å P T INALE G I R BDT på burk SÅLD A B EST DT SM Certiﬁerad rening av BDT-avlopp* Allt i en burk, utan el. *Bad-, Disk- och Tvättvatten En tank - Slamavskiljare och inﬁltration i ett Ingen el, inga kemikalier Möjlighet till 10 års garanti EN12566-3 certiﬁerad prestanda Läs med på www.bdtpåburk.se Vi tillhandahåller även slutna tankar för WC inkl larm. 7 - |- ³½_y½g_½g¶¿½>Ì VISSTE DU ATT en Jets vakuumtoalett använder så lite som 0,5 liter vatten per spolning? Som jämförelse använder en traditionell vattentoalett i snitt 6 liter per spolning www.jets.se FOTO: FireGrader, Shutterstock Trädgårdsinstallation eller bioreningsverk? Både och faktiskt. Vårt kemfria bioreningsverk renar avloppsvattnet med hjälp av mikroorganismer och vattenväxter som tar upp kväve och fosfor för sin tillväxt. Kretsloppstekniken är extremt driftssäker med få rörliga delar och kräver ingen regelbunden slamtömning eller kostsam service. Ett angenämt problem är att du får klippa ner ÐBÒÁÛµ>¿¡F¿ÐFµ>Ág¦¿www.alnarpcleanwater.se,- Fy>½_³t¿¶¶¿>_g³½T½Fy½Ì¶By_½T½1½ ¶>g_L³Ï¿y½T½>³>³½y½¶Ï__¶ÌF½ T½,g>³½½>>½F³¶¿_g³½T½-¿g³½¶y½¶BÌ¿ AVLOPPSSYSTEM FÖR BÅDE VILLA OCH FRITIDSHUS – kretsloppsanpassat för en bättre miljö Med smarta avloppslösningar från Jets får du samma komfort i fritidshuset som hemma. Systemet är enkelt att anpassa, sköta och underhålla. Det är dessutom miljövänligt, kretsloppsanpassat och håller högsta skyddsklass. Med Jets får du det tryggt och bekvämt – till glädje för både gäster och familj. Läs mer om Jets och hitta din lokala återförsäljare på www.jets.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet 8 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU MEDIAPLANET NYHETER SPALT FOTO: ECOFILTRATIONNORDIC Frank Johansson Affärsutvecklare på Ecoﬁltration Filter för kretslopp av fosfor Övergödning är ett av Östersjöns största problem och fosfor från enskilda avlopp är en bidragande orsak. Med ett fosforﬁlter kan fosforn återanvändas. Det ﬁnns ca 1,2 miljoner folkbokförda enskilda avlopp i Sverige, av vilka många inte har fungerande rening utan släpper ut exempelvis fosfor och kväve i naturen. Kommunerna jobbar hårt mot målsättningen att alla ska ha godkända avlopp, även om en del fastighetsägare tycker att kommunen kräver för mycket. Men det är absolut ingen rättighet att förorena våra gemensamma vatten, utan vi måste alla göra det vi kan. Arbetet för en frisk Östersjö ger nya jobb Race For The Baltic, med entreprenören Niklas Zennström i spetsen, arbetar med att främja investeringar i en frisk Östersjö. Av Alexandra Ekström Madrid – Men det är absolut ingen rättighet att förorena våra gemensamma vatten, utan vi måste alla göra det vi kan. Och när man väl investerar i en bättre rening så är det lika bra att göra det fullt ut, konstaterar Frank Johansson, affärsutvecklare på Ecoﬁltration. Ecoﬁltration har utvecklat ett fosforﬁlter som kan kopplas på som komplement till olika reningslösningar, utan kemikalier. Filtret avlägsnar ca 90 procent av all fosfor och fungerar dessutom bakteriedödande. Filtret är ett naturligt mineral där fosforn binds genom adsorptionsteknik och hela ﬁltermaterialet kan sedan återanvändas som gödsel. – På det sättet kan vi se till att fosforn avlägsnas från ställen där det gör skada och istället används där det gör nytta, vilket ju är syftet med en återvinningscykel, avslutar Frank Johansson. Läs ﬂer intressanta artiklar på hållbartsamhälle.nu Välj ett kemikaliefritt DYORSSPHGIRVIRUȴOWHU Ett kemikaliefritt kretslopp av vatten och näringsämnen G enom att samla olika beslutsfattare, investerare och experter vill de skapa förutsättningar för ren teknik som kan rädda Östersjön. Östersjön är idag ett sjukt hav. Den senaste rapporten från HELCOM, strandstaternas överenskommelse för en frisk Östersjö, visar att 97 procent av Östersjön påverkas av övergödning. Det är framförallt två orsaker till övergödningen: avrinning från jordbruk och dåliga avloppssystem inklusive enskilda avlopp. Detta har skadliga effekter på hela ekosystemet – Det som är bra är dock att båda dessa problem kan hanteras av modern teknik. Genom att agera nu kan vi främja och öka användningen av nya lösningar som hjälper oss att minska övergödningen, säger Niklas Zennström, grundare av Zennström Philanthropies som tagit initiativ till Race For The Baltic. En investering i framtida jobb En investering i ren teknik är också en investering i framtida jobb. Enligt en rapport gjord av Boston Consulting Group har en medelstor svensk kommun potentialen att skapa nästan 3000 heltidsjobb med 270 miljoner euro i omsättning på 15 år i ren teknik. Samtidigt menar HELCOM i sin Östersjörapport att medborgarna runt Östersjön just nu förlorar välfärd till ett värde av 3,8-4,4. miljarder euro varje år på grund av övergödningen. Snabb utveckling framåt Utvecklingen av nya innovationer går snabbt framåt. Det viktiga nu är att börja använda dem i stor skala så att det ger en rejäl effekt. – I vår satsning Baltic Sea City Accelerator samlar vi städer, företag och forskare från hela regionen för att de ska kunna inspireras och Vill ni ta steget? Låt era pengar verka för en hållbar utveckling WH UYLQ .OD 8QGH QHUIR U UDU K¸ K§OOVI VIRU JV N\G ULWW GVQ LY§ För en komplett avloppslösning, besök någon av våra samarbetspartners: ZZZHFRȴOWUDWLRQVH ekologiskt - socialt - kulturellt Ekobanken är en transparent bank för människor som tar ansvar för hur pengar verkar, hur pengar placeras och varifrån lånade medel kommer. www.ekobanken.se Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU 9 Innovation. Det viktigaste för oss är att leda och stimulera innovation som sparar och skyddar miljön, säger Barbara Jackson och Niklas Zennström. FOTO: ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID Niklas Zennström Medgrundare av Zennström Philanthropies, medgrundare av Skype, grundare och VD, Atomico FOTO: ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID Barbara Jackson VD, Race For The Baltic agera tillsammans. I till exempel Västervik pumpar de näringsämnen från en övergödd vik till lokala grödor, vilket kommer att rena viken, återhämta biologisk mångfald och öka växtproduktionen med 20 procent per år, berättar Niklas Zennström. – Det viktigaste för oss är att leda och stimulera innovation som sparar och skyddar miljön. Vi har länge samarbetat med länderna i regionen vilket har gjort det möjligt för oss att bli globala ledare inom innovativ vattenförvaltning, säger Barbara Jackson, vd för Race For The Baltic. Det är viktigt att företag och investerare också hänger på och arbetar för liknande mål. Skapa möjligheter Under 2018 kommer Race For The Baltic att fokusera på att inrätta en Baltic Solutions Marketplace. Det vill säga en marknadsplats som ska stimulera blå innovation och skapa möjligheter för den nya tekniken att nå marknaden. Några av de mest spännande innovationerna just nu, enligt Race For The Baltic: * Håll utskick efter vinnaren av Baltic Sea Project 2016. En kostnadseffektiv teknik som eliminerar 90 procent av läkemedelsrester, AVLOPPSRENINGSVERK OCH PUMPSYSTEM I TOPPKLASS Där andra slutar går vi och våra reningsverk ett par steg längre » Hög prestanda och skydd mot störningar » Drifttjänster för pumpstationer och avloppsreningsverk Två argument som bidrar till att Topas Vatten har en ledande position som leverantör av enskilda och medelstora avloppssystem. Våra drifttjänster säkerställer prestanda och funktion på både rening och ledningsnät. Vi har ambulerande tekniker som underhåller system som ligger utanför tätorter. Bra exempel ﬁnns idag bland annat på Granbys reningsverk i Sigtuna Kommun och Herrviks VA på Gotland. Läs ﬂer artiklar på hållbartsamhälle.nu Vi är stolta över vår klimatsmarta uppfödning av grisar. Vi har ett högt djurskydd, friska grisar med knorr, vilket gör att vi har en av världens lägsta förbrukning av antibiotika. r att vi Kontakta oss om du vill veta mer om avloppssystem som renar eﬀektivt och har hög säkerhet och som därmed kan bidra till bättre vatten i våra sjöar och vattendrag. -|- | www.topasvatten.se hormoner och bekämpningsmedel ur avloppsvattnet. * Företag som mäter vattenkvalitet med hjälp av sensorer – en riktig game changer. * Företag som på ett innovativt sätt genererar biogas från avloppsslam med hjälp av avloppsvattenväxter. * En unik crowdfunding-plattform fokuserat på Östersjöprojekt där privatpersoner och organisationer kan samla in pengar för att stödja projekt som tacklar övergödning och giftiga algblomningar. De senaste åren har också politikerna tagit ﬂer initiativ, både på lo- kal och nationell nivå. Regeringen har beslutat att städa upp längs den svenska kusten och skydda en del marina områden vilket är ett steg i rätt riktning. Hjälpa till att minska klyftan – Det är viktigt att företag och investerare också hänger på och arbetar för liknande mål. Genom att arbeta med både privata företag och offentliga intressenter - utifrån evidensbaserad fakta - kan vi hjälpa till att minska klyftan och fylla en saknad länk för att dela och skala lösningar för att städa upp Östersjön, säger Niklas Zennström. Q MULLIS BIOLOGISKA TOALETTER Mullis tillverkar biologiska toalettsystem i rostfri plåt. De är miljövänliga, luktfria och behöver varken el eller vatten. 9LKDUHWWÀHUWDO olika storlekar på tankarna som går att anpassa efter just era behov. Få en lyxigare känsla med de designade, urinseparerande porslinsstolarna, som kan fås med eller utan vattenspolning. 100% skydd mot slamﬂykt CE-certiﬁerad e för hög skyddsniv å www.sverigesgrisforetagare.se E-post.-Tfn- www.mullis.se 10 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET Miljö. Våtmarkernas betydelse för miljövården är välkänd. De anses vara bland de mest högproduktiva områdena på jorden och en oersättlig miljö för att upprätthålla en hög biologisk mångfald. FOTO, ALLA BILDER: MOSTPHOTOS Låt inte byråkratin hindra anläggandet av våtmarker Av Ylva Sjönell Regeringen har nyligen förstärkt arbetet med att återskapa landets våtmarker med 200 miljoner kronor. Det viktiga nu är att se till att denna förstärkning går till konkreta satsningar och inte äts upp av byråkrati. Man har under ﬂera decennier jobbat med att försöka restaurera våtmarker, ett arbete som röner ett allt större intresse från alltﬂer enskilda markägare. Men många av dem upplever dock att regelverken runt våtmarker blivit alltmer komplext, något som dessvärre kan få dem att tveka inför en restaurering. Högproduktivt område Våtmarkernas betydelse för miljövården är välkänd. De anses vara bland de mest högproduktiva områdena på jorden och en oersättlig miljö för att upprätthålla en hög biologisk mångfald, såväl bland mikroorganismer som arter högre upp i ekosystemet. Våtmarkerna är också viktiga för ﬂyttande våtmarksfåglar där de kan vila och fylla på förråden för fortsatt ﬂyttning till och från häckningsområdena. kostnader för miljökonsekvensbeskrivningar och utredningar av vattendomar skapar stora problem. Det är inte heller möjligt att överhuvudtaget få ekonomiskt stöd för egna insatser, exempelvis i form av lön till anställda i eget lantbruksföretag. Fungerar som vattenrenare Andra fördelar är att på vattnets väg ut till sjöar och hav bromsas det upp i de vegetationsrika våtmarkerna som då fungerar som vattenrenare och näringsfällor för främst kväve och fosfor. Det sker med andra ord en naturlig reningsprocess av vattnet, något som har särskilt stor betydelse för vattensituationen i Östersjön. Ett alltmer omfattande och detaljerat regelverk som styr restaureringen av våtmarker. Detta tillsammans med långa handläggningstider och att enskilda markägare måste ligga ute med stora summor pengar för projektering, entreprenörer och inte sällan Regelverket måste förenklas FOTO: MARTIN NORDSTRÖM Björn Sprängare Ordförande, Svensk Våtmarksfond FOTO: MADELEINE LEWANDER Hans von Essen Generalsekreterare, Svensk Våtmarksfond verket om argument för mer ekosystemtjänster slår verket fast att restaurering av våtmarker, förutom de nyss nämnda funktionerna, bidrar till ett attraktivt och varierat landskap med goda möjligheter till rekreation och upplevelser. Ett attraktivt landskap I stället för att kunna nyttja de resurser som kan ﬁnnas på gården ska allt arbete köpas in utifrån. Detta gör att många markägare inte tar steget att börja restaurera våtmarker de har, vilket är mycket olyckligt. En annan viktig aspekt på våtmarkernas betydelse är deras förmåga att utgöra en buffert vid höga och plötsliga skyfall, och i tider med mer extrema vädersituationer kan de minska risken för oönskade översvämningar på vägar och i tätortsnära områden. I en alldeles färsk rapport från Naturvård- Därför är det viktigt att när man nu ökar ansträngningarna för att skapa nya våtmarker samtidigt underlättar för markägarna att vara en viktig del i den satsningen. Genom till ett gott samarbete kan länsstyrelserna och enskilda markägare gå hand i hand i detta. Det ﬁnns ett gemensamt intresse av att återskapa våtmarker som en oersättlig del i ett variationsrikt landskap och en strategisk komponent i svensk miljövård. Det som behövs nu är insikten om att regelverket måste förenklas så att ﬂer enskilda markägare vågar ta steget och börja restaurera sina våtmarker. Q Svensk Våtmarksfond – en miljöinsats för fågellivet och Östersjön Våtmarksfonden är en stiftelse som bildades 1995 på initiativ av Svenska Jägareförbundet. I fonden samarbetar Jägareförbundet, Sveriges Ornitologiska Förening (SOF), Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och näringslivet. Våtmarksfondens ändamål är att stödja åtgärder för att restaurera, skapa och sköta våtmarker främst för fågellivet samt att främja utbildning och forskning om våtmarkernas roll och värde. Vår målgrupp är markägare/förvaltare/brukare av jord- och skogsbruksmark samt myndigheter och intresseorganisationer. Vi lämnar råd och anvisningar med hjälp av vårt nätverk av våtmarksexperter Vi utbildar genom exkursioner, kurser, föredrag och seminarier Vi initierar och stödjer skapande och skötsel av våtmarker för fåglar Vi samverkar med myndigheter och organisationer i våtmarksarbetet Vi arrangerar regelbundet en nationell Våtmarkskonferens Vi delar årligen ut ett prestigefullt Våtmarksstipendium Sedan Våtmarksfonden bildades har fonden medverkat till att c:a 600 våtmarker på närmre 7000 hektar skapats från Skåne till Norrbotten. Våtmarksfondens ekonomiska resurser består av ett eget kapital samt sponsring från företag som delar vår miljömässiga värdegrund om våtmarkernas stora betydelse för den biologiska mångfalden i allmänhet och fågellivet i synnerhet. Ett samarbete mellan företag och Våtmarksfonden stärker de GJWङWIFKङWJYFLJSXRNQOङUWT‫ܪ‬Q Välkommen att stödja Våtmarksfondens arbete! www.vatmarksfonden.se Annons Sjömanshusstiftelsen hjälper sjöfolket Stiftelsen Sveriges Sjömanshus ^ƟŌĞůƐĞŶ^ǀĞƌŝŐĞƐ^ũƂŵĂŶƐŚƵƐ är en av de viktigaste bidragsgićƌĞŶǀŝŬƟŐďŝĚƌĂŐƐŐŝǀĂƌĞƟůů varna till svensk sjöfartsrelaterad ƐǀĞŶƐŬƐũƂĨĂƌƚƐƌĞůĂƚĞƌĂĚĨŽƌƐŬŶŝŶŐ͘ forskning. Man premierar också DĂŶƉƌĞŵŝĞƌĂƌŽĐŬƐĊƐũƂŵćŶ sjömän som förbättrat säkerheƐŽŵ ĨƂƌďćƩƌĂƌƐćŬĞƌŚĞƚĞŶŽĐŚ ten och arbetsmiljön ombord och Ădelar ƌďĞƚƐŵŝůũƂŶŽŵďŽƌĚŽĐŚĚĞůĂƌƵƚ ut gratial till behövande. ŐƌĂƟĂůƟůůďĞŚƂǀĂŶĚĞ͘ ––Vi sjömän ochsjömän deras och anhöriga Vi hjälper hjälper fortfarande deras som har det Trots anhöriga som svårt har detekonomiskt. svårt ekonomiskt. YlOIlUGHQ ÀQQV GHW GH VRP Trots välfärden ﬁnnsIRUWIDUDQGH det fortfarande de av olika skäl har knapert, som av olika skäldet har mycket det mycket knasäger Christer Nordling, pert, säger Christer Nordling, stiftelsens stiftelsens kanslichef. kanslichef. Tack vare framgångsrik framgångsrik förvaltförvaltTack vare ning tillgångar vuxit. vuxit. ning har har stiftelsens stiftelsens tillgångar Avkastningen Avkastningen går går till till enskilda enskilda sjömän, sjömän, skolor, forskning,ochoch sjöfartskultur. skolor, forskning sjöfartskultur. Det Det handlar om gratial, individuella handlar om gratial, individuella och loRFK VWLSHQGLHU ÀQDQVLHULQJ DY kalaORNDOD stipendier, ﬁnansiering av sjöfartssjöfartsrelaterade forskningsprojekt och relaterade forskningsprojekt och bidrag bidrag till utrustning på sjöfartsskolorna till utrustning på sjöfartshögskolorna och gymnasier med sjöfartsutbildning. och gymnasier med sjöfartsutbildning. Vi skapar mångfunktionella våtmarker och bidrar till att Östersjön blir renare Christer Nordling Christer Nordling och inspirera andra att hitta på egna lösningar när något fungerar. Vi och inspirera andra inte att hitta på egna belönar också insatser vid lösningar när framstående något inte fungerar. Vi sjöräddning, Christerinsatser Nordling. belönar ocksåsäger framstående vid sjöräddning, säger Christer Nordling. ^ã®¥ã½ÝÄ STIFTELSENSveriges Sveriges Sjömanshus Sjömanshus bedriver bedriver även även en en omfattande omfattande belöningsbelöningsverksamhet. verksamhet. Varje Varje år år premieras premieras ett ett stort stort antal antal sjöfolk sjöfolk som som gjort gjort förbättringar förbättringar på på sina sina fartyg fartyginom inom områdena områdena arbetsmiljö, arbetsmiljö, säkerhet säkerhet och och trivsel trivsel ombord. ombord. ––Belöningarna Belöningarna är är till till för för att att sprida sprida kunskap om förbättringar som kunskap om förbättringar somgjorts gjorts WRS – 25 år som miljökonsulter inom vatten och kretslopp Våra våtmarker avskiljer näringsämnen, mikroplaster och läkemedelsrester sjomanshus.se AVLOPP I SKÄRGÅRDEN! Vi hjälper dig med projektering och tillstånd www.wrs.se |- Miljövänlig avloppsrening Vi har alternativen sverk Minirening i betong för villan Lösningen et hus och fritids iceavtal serv aranti med • 20 års g ll o enkontr at • Ingen eg rdisk t klim kat för no er lv til sk d n • Sve reningsgra ens bästa • Marknad Tranåsbrunnen i be – slamavskiljare tong Enkel och genial • Lätt att montera • Robust • Lång livslängd • Enkel inspektion och sla – Enskilda avlopp i Stockholms skärgård – Även större anläggningar för flera fastigheter – Markarbeten, husgrunder, sprängning, vägar mm sjoliv.se- SJÖ LIV mtömning Majmålavägen 2, Tranås Tel- www.tranascementvarufabrik.se 12 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet MEDIAPLANET Så här kan du göra för att bidra till ett friskare hav 1 Gör dig hörd. Du är en av alla som kan rädda Östersjön. Skriv ett blogginlägg, twittra, publicera dig på Facebook eller posta en bild på Instagram. Länka till och gilla allt som du tycker verkar miljösmart. 4 7 3 2 Skåda något vilt. Ju mer vi lär känna djurlivet i och 5 Märk märkningen. Ta hjälp av den etablerade kring Östersjön, desto större blir vår vilja att rädda det. Ta gärna hjälp av en förening eller en professionell organisatör som vet var man ska spana och känner till eventuella regler för djurskydd. Gynna grön el. Svensk el kommer fortfarande till viss del från kraftverk som drivs med fossila bränslen som kol och olja. Närdessa förbränns bildas växthusgasen koldioxid som bidrar till den globala uppvärmningen. Gilla bakterier. I dag hittar vi antibakteriella tillsat- ser som triclosan, silverföreningar och tennorganiska föreningar, i allt från tandkräm, lakan, tröjor, diskdukar, strumpor, kylskåp, underkläder, rengöringsmedel till sportkläder. Åk klokt. Svenska tåg går på grön el. Det är extremt miljövänligt. Jämförelsevis kan man säga att om tre personer ﬂyger från Göteborg till Stockholm genererar de lika mycket koldioxid som om hela Göteborg tog tåget. 9 ALLA ILLUSTRATIONER: ISTOCK miljömärkningen när du vill göra ett klokare val. Den bedömer produktens hela livscykel och kraven skärps successivt. 8 6 Klä dig grönare. Många friluftsplagg som tål väta och kan andas är impregnerade med giftiga medel som innehåller ﬂuorkemikalier. De kan orsaka leverskador och cancer, antingen direkt eller indirekt om de sköljs ut i naturen och kommer tillbaka till dig i exempelvis den ﬁsk du äter. Uppmuntra miljösmarta rederier. Fartyg påverkar havsmiljön på ﬂera vis. Sänk kvicksilverhalten. Kvicksilver är ett miljögift som kan orsaka allvarliga hjärnskador. Eftersom det är ett grundämne kan inte heller naturen bryta ner det. 10 Semestra vid Östersjön. Ju mer vi använder oss av detta innanhav, desto mer kommer vi att vilja värna det. Börja på hemmaplanmed att leta hållbara semestertips på exempelvis Svenska turistföreningens, Naturens Bästas och Skärgårdsstiftelsens hemsidor. Foto Ammi Berglund CARGO IS KING Din last har lika stort värde för oss som för dig. Därför kan våra kunder alltid känna sig trygga med våra transportlösningar. Vi har linjer som binder samman Norden med världen och vi utvecklar ständigt nya produkter och tjänster. Allt för att din last ska vara i goda händer. Oavsett var den ska, om lasten är stor eller liten, hård eller mjuk. Svenska Orient Linien AB | Klippan 1 A, 414 51 Gothenburg, Sweden |-| www.sollines.se DNV GL In the maritime industry DNV GL is the world’s leading classiﬁcation society and a recognized advisor for the maritime industry. We enhance safety, quality, energy efﬁciency and environmental performance of the global shipping industry – across all vessel types and offshore structures. We invest heavily in research and development to ﬁnd solutions, together with the industry, that address strategic, operational or regulatory challenges. DNV GL Sweden: -- Hela denna tematidning är en annons från Mediaplanet 14 HÅLLBARTSAMHÄLLE.NU MEDIAPLANET FOTO: NOURA BERROUBA INSIKT KRÖNIKA Björn Fondén Föreläsare, student och Sveriges ungdomsdelegat till FN:s Havskonferens 2017 Jag drömmer om en framtid En framtid där jag kan gå ner till havet, utan oro. En framtid där vi inte förorenar och förstör, utan istället skapar och möjliggör. En framtid där vi alla tillsammans lever i symbios med naturen, haven och Östersjön. Tyvärr är den här drömmen i nuläget väldigt långt borta. Östersjön är idag en av de mest förorenade haven i världen och situationen ser bara ut att förvärras för var dag som går. Fisken försvinner och plasten strömmar till. Om bara 30 år räknar forskarna med att det kan ﬁnnas mer plast än ﬁsk i haven. Klimatförändringar, övergödning, havsförsurning och föroreningar hotar hela vår gemensamma framtid. Trots det så pratar vi svenskar gärna om hur mycket vi bryr oss om miljön och hur viktig Östersjön är för vårt samhälle. Skillnaden mellan vad vi säger och hur vi agerar i dessa frågor är ett stort svek, inte bara mot oss själva - utan också mot kommande generationer. Lyfta ungas perspektiv För det är kommande generationer och vi unga som kommer att få leva med de beslut som fattas, eller inte fattas, idag. Jag var under förra året på plats vid FN:s Havskonferens i New York, just för att lyfta ungas perspektiv på hur vi tillsammans ska kunna skapa en mer hållbar utveckling. För samtidigt som allt ﬂer makthavare nu börjar mobilisera resurser för att rädda våra hav, är det oerhört få som inkluderar unga i detta livsviktiga arbete, och det går fortfarande alldeles för långsamt. Unika kunskaper För vi kan inte längre vänta. Vi kan inte sitta still i våra säten och hoppas på att ‘business as usual’ kommer lösa situationen. Vi måste nu på riktigt börja ställa om hela vårt samhälle - och unga har en avgörande roll att spela i denna omställning. Unga idag är nämligen den största, mest sammankopplade och högst utbildade generationen någonsin. Vi har ett sätt att se på samhället som skiljer sig från tidigare generationer. Vi har unika kunskaper och kompetenser som behövs, samt ett starkt engagemang för att förändra samhället, grundat i en rädsla och oro för vår egen framtid. För att vara en del av den här omställningen behöver dock dagens makthavare ge oss unga rätt förutsättningar. Unga måste inkluderas Utbildningen kring hav och marina resurser i skolan måste stärkas. Unga i städer och på landsbygden måste få möjlighet att komma i kontakt med havet för att öka systemförståelsen. Tillgång till ﬁnansiella medel för att kunna starta företag, driva föreningar och utveckla nya projekt måste ﬁnnas. Sist, men inte minst, måste unga inkluderas på ett meningsfullt sätt i ordinarie verksamheter och i politiskt beslutsfattande. Skapa ett hållbart samhälle Det handlar om att vi alla på riktigt måste börja arbeta tillsammans. Först då kan vi skapa ett mer hållbart samhälle. Först då kan vi göra drömmen till verklighet. Q Det är en kolumnist som har skrivit denna text. Åsikterna som framförs vidhålls av denne. Mediaplanet står politiskt oberoende. Östersjön behöver engagerade unga SPONSRAT INNEHÅLL För att långsiktiga politiska processer ska lyckas lösa samhällets utmaningar måste unga inkluderas från början. En stor sådan utmaning är att rädda Östersjön, som i dag är ett av de mest förorenade haven i världen. Därför blir samarbetet mellan unga runt Östersjön just nu starkare. För att EU:s Östersjöstrategi ska kunna genomföras krävs ett engagemang på alla nivåer där myndigheter, näringsliv och civilsamhället inkluderas. Ungas engagemang, inkludering och makt är således en förutsättning för detta. Unga måste inkluderas eftersom de i högre utsträckning måste leva med besluten, men också för att unga lever här och nu. Unga behövs Runt om Östersjön engagerar sig unga i dag för många frågor som berör EU:s strategi för Östersjöregionen, men det saknas en systematisk inkludering av unga. Det ﬁnns satsningar på unga genom enstaka regionala ungdomskommittéer och projekt, men frågan om ungas deltagande och makt i stora processer som berör dem lyser med sin frånvaro. Hannah Kroksson Generalsekreterare, LSU – Sveriges ungdomsorganisationer. Regionalt samarbete De nordiska och baltiska landsråden för ungdomsorganisationer driver ett gemensamt projekt för att öka ungdomsinﬂytandet i Östersjöstrategin. Strategin lyfter vikten av regionalt samarbete på alla olika samhällsnivåer för att hitta synergier och bemöta gemensamma utmaningar. Skapa en hållbar framtid En sammanhållen och strategisk metod för ungas deltagande och inﬂytande i processer kring Östersjöregionen saknas. Tills en sådan ﬁnns på plats gör unga runt om havet sitt bästa för att hitta gemensamma lösningar och skapa en hållbar framtid. Q Kan en bank rädda ett hav som inte kan andas? Alla vet vi att Östersjön är ett av världens mest förorenade hav. Men på Ålandsbanken vet vi också att radikala förändringar är möjliga. Hemligheten är gemensamma krafter. Tillsammans ska vi se till att Östersjön en dag är ett mycket renare hav. Ett hav som alla njuter av. Den här insikten har vi kommit till efter att i nästan 20 år hjälpt olika miljöprojekt för ett friskare Östersjön med över- kronor. På www.balticseaproject.org är du välkommen att läsa mer om hur du kan delta i att rädda Östersjön tillsammans med oss. Magnus Johansson DIREKTÖR, ÅLANDSBANKEN AFFÄRSOMRÅDE SVERIGE www.alandsbanken.se I www.balticseaproject.org Vi går vår egen väg THE NEXT GENERATION DUAL-FUEL (LNG) TANKERS ARE HERE NOW Furetank continues to be a leader in developing modern intermediate product and chemical tankers 40% FUEL REDUCTION 55% CO2 86% 99% NOx SOx 99% PARTICLES 50% NOISE De fartyg för LNG-drift som nu beställts av svenska rederier skulle kunna sköta all frakt på Östersjön, men det ﬁnns fortfarande alltför många gamla och förorenande fartyg som kan offerera lägre priser och därför tar stora godsvolymer, säger Lars Höglund. Klimatsmart sjöfart en del av Östersjöns räddning Om samtliga länder runt Östersjön inför avgiftssystem som främjar investeringar i fartyg med lägre miljöpåverkan och som missgynnar de med höga utsläpp kan sjöfarten bli en del av lösningen av Östersjöns problem. Det anser Lars Höglund, VD på rederiet Furetank AB, ett rederi som redan investerat stora belopp i teknik för att minska fartygens miljöpåverkan. – Möjligheten ﬁnns absolut att se till att Östersjön bara traﬁkeras av klimatsmarta fartyg som kan frakta stora mängder gods, och därigenom både minska utsläppen i och kring Östersjön och minska antalet lastbilar och långtradare på vägarna. Det kostar lite mer, men från sjöfartens sida är vi beredda att göra det om vi bara får lite hjälp, hävdar han bestämt. Den hjälp han skulle önska sig från samhällets sida är att alla länder runt Östersjön tar initiativ som innebär att det kostar mer att traﬁkera Östersjön med fartyg som förorenar luft och vatten genom gammaldags teknik och istället gynnar de som använder teknik som minskar utsläppen av exempelvis kväveoxider och partiklar till nästan noll och dessutom sänker bullernivåerna med över hälften. – Det kan ske genom organisationen Helcom (Helsingforskommissionen). De har redan ansökt hos International Maritime Organization (IMO) om att Östersjön ska bli en NOx Emission Control Area, vilket innebär att alla fartyg som byggs efter 2021 ska uppfylla standarden Tier III, berättar Lars Höglund. Att kostnaderna för att traﬁkera gods på Östersjön differentieras genom att exempelvis använda fartygens kostnader för hamnanlöp. Dessa består idag av ett antal olika avgifter som farledsavgifter, lotsavgifter, hamnavgifter, etc. – Den skulle man kunna balansera så att totalsumman blev samma inkomst för staten, men de som förorenar mycket får betala en högre avgift och de som är helt klimatsmarta betydligt mindre. På det sättet skulle incitament skapas för samtliga som traﬁkerar Östersjön att bli klimatsmarta. Men för att en sådan differentiering av hamnavgiften skulle få effekt måste samtliga länder runt Östersjön genomföra den, annars fraktar man gods via lastbil till de länder som inte har de reglerna. Klimatsmarta rederiers bidrag till ett renare Östersjön Sverige ligger redan långt framme när det gäller att agera klimatsmart. Ett exempel är att alla de tankfartyg som beställts för sjötransporter i Europa med det rena bränslet LNG (ﬂytande naturgas) har samtliga beställts av svenska rederier. – De fartyg för LNG-drift som nu beställts av svenska rederier skulle kunna sköta all frakt på Östersjön, men det ﬁnns fortfarande alltför många gamla och förorenande fartyg som kan offerera lägre priser och därför tar stora godsvolymer, konstaterar Lars Höglund. LNG är ett av de miljöinitiativ som kommit på senare år. Med LNG-drift sjunker kväveutsläppen med över 80 procent, samtidigt som utsläpp av försurande svavel och hälsovådliga partiklar elimineras nästan helt. Men användning av LNG är bara en av alla de miljöåtgärder som Furetank har vidtagit de senaste åren. De jobbar på bred front med att effektivisera motordriften och framfarten på olika sätt, samtidigt som de hittar sätt att minska energiförbrukningen för alla system ombord. De har även utvecklat reningssystem för ballasttankarna som bygger på ultraljudsteknik och undviker därmed kemisk rening. – Vi har gått igenom varenda process och teknik på fartygen och optimerat med den allra senaste tekniken. Och vår ambition höjs allteftersom ny teknik ﬁnns tillgänglig, avslutar Lars Höglund. Lars Höglund, VD på rederiet Furetank AB FAKTA OM FURETANK Ğƚ&ƵƌĞƚĂŶŬŚŝƫůůƐƵƉƉŶĊƩŝƌĞĚĂƐŝīƌŽƌćƌ͗ Minskad bränsleförbrukningen med 40 procent DŝŶƐŬĂĚĞƵƚƐůćƉƉĂǀƉĂƌƟŬůĂƌŵĞĚϵϵƉƌŽĐĞŶƚ Minskade utsläpp av koldioxid med 55 procent Minskade utsläpp av kväveoxider med 86 procent DŝŶƐŬĂĚĞƵƚƐůćƉƉĂǀƐǀĂǀĞůŽǆŝĚĞƌŵĞĚϵϵƉƌŽĐĞŶƚ DŝŶƐŬĂĚĞůũƵĚŶŝǀĊĞƌƂǀĞƌǀĂƩĞŶŵĞĚϱϬƉƌŽĐĞŶƚ DŝŶƐŬĂĚĞůũƵĚŶŝǀĊĞƌƵŶĚĞƌǀĂƩŶĞƚďĞƚǇĚůŝŐƚ &ƵƌĞƚĂŶŬćƌĞŶĂǀŝŶŝƟĂƟǀƚĂŐĂƌŶĂƟůů'ŽƚŚŝĂ dĂŶŬĞƌůůŝĂŶĐĞ͕ƐŽŵĨƂƌƵƚŽŵĞŐŶĂĨĂƌƚǇŐŽĐŬƐĊ ŽƉĞƌĞƌĂƌĨĂƌƚǇŐćŐĚĂĂǀ ůǀƚĂŶŬ͕EŽƌƚŚĞƌŶŶĞƌŐǇ ^ĞƌǀŝĐĞƐ͕sĂůůŽĞďǇ͕ZŝŐĞů͕dŚƵŶdĂŶŬĞƌƐ͕tŝƐďǇ dĂŶŬĞƌƐŽĐŚhŶŝdĂŶŬĞƌƐ͘